Om spöna och spöbyggnad
"To my mind there is no fairy wand in creation more graceful and beautiful than a good bamboo fly rod".
John Voelker
Jag började bygga 1981 och under ca 10 år byggde jag kopior, eller något förändrade kopior av andras spön.
Efterhand tröttnade jag på att gå i andras spår. Jag hade dessutom tröttnat på alla gamla, tröga, långsamma, sladdriga spön som det fanns taperingar för. Jag ville ha spön som beter som jag vill och den för mig rätta vägen var då att utveckla mina egna taperingar.
Jag vill ha kortslagiga, snabba till hypersnabba bambuspön som svarar direkt på handens rörelse och som kastar linan, inte de gamla långsamma spöna som föser ut linan. Ett spö ska ladda snabbt och kasta ut linan exakt och med precision. Ett bra spö slutar vibrera då man avslutar kastet.
Materialen av idag tillåter byggaren att tillverka spön med en helt annan dynamik än spöna från förr. De spön jag bygger med mina egna taperingar har inget gemensamt med de din farfar använde.
Naturligtvis bygger jag kopior och långsamma spön åt de som vill ha det.
Mina spön byggs för hand, på traditionellt sätt.
Bambun som jag använder är av högsta kvalitet och kommer från Springforelle i Berlin. Peer, som äger firman, åker själv till Kina och sorterar ut de bästa stockarna. Jag använder numera både butt cut och mid cut bambu.
Stocken spräcks, bambustripparna rätas och hyvlas för hand.
Det förekommer ingen sågning eller taperingsfräsning - vare sig maskinell eller handfräsning i mitt byggande.
Rätningen av bambuns fibrer är ett av de viktigaste momenten i byggandet - jag rätar både noder och fibrerna mellan noderna.
Förskjutningen av noderna på mina spön är alltid som tändföljden på en 6-cylindrig motor 1-5-3-6-2-4.
Med denna förskjutning finns endast en nod på samma ställe på klingan.
Hanteringen av bambuns yta är av största vikt; ytterst i bambun är densiteten på fibrer som störst och detta vill man ha kvar i spöet.
Då barken tas bort är det lätt att skada de yttersta lagren av fibrer, detta försämrar radikalt både bambuns hållfasthet och spänst.
Jag hyvlar för hand med en Stanley stöthyvel eftersom detta ger den största exaktheten.
Efter önskemål flammar jag klingan mörk men vill framhålla att detta försvagar spöet samtidigt som det blir aningen snabbare.
Detta kommer sig av att bindemedlet (ligninet) mellan bambufibrerna delvis bränns upp vid flamning.
Lignin är flexibelt och fungerar som smörjmedel och dämpare mellan fibrerna då de böjs. Lignin har lägre flampunkt än bambufibrerna och försvinner mer eller mindre vid flamning - beroende på hur hårt bambun flammas.
Jag bygger mina egna taperingar som jag kallar Legacy, Mentor, Swift, Meadowstream, Simestedt och Vikingserien
Samtliga ovanstående spövarianter kan fås hålbyggda, två- eller flerdelade.
Spöna kan fås i sexkantig eller fyrkantig konfiguration.
Mina tvåhandsspön byggs framför allt i taperingar hämtade från de gamla mästarna. Jag arbetar även med att ta fram några egna taperingar. Dessa befinner sig just nu i ett testskede och kommer att presenteras inom den närmasta framtiden.
